Behind the curtains

Jag råkade se Zeitgeist efter ett någon bekant hade kallat den “intressant”. Utan vidare information om vad filmen handlade om så bänkade jag mig i förundran. Nu är det så att jag tycker en del konspirationsteorier är spännande ibland. Varför sköts JFK? Eller, för den delen, Palme? Har stormakternas underrättelsetjänster manipulerat politiken och affärerna i mindre länder?

Problemet som jag ser det är att de flesta konspirationsteoretiker har alldeles för höga förväntningar på intelligensen hos männen med makt. I de flesta fall är de styrande med stor sannolikhet för inbilska eller för upptagna med att sätta på sekreteraren för att kunna gå iland med världsomfattande och långsiktiga dolska planer.

Jag gissar att en hel del försök faktiskt har gjorts av olika regeringars spionorganisationer för att till exempel avsätta obekväma ledare eller underminera politiken i ett och annat latinamerikanskt land eller så, som i den dokumenterade Iran-Contrasaffären. Under det kalla kriget verkar det ha skett en hel del spel bakom kulisserna också här i Europa, det går att läsa i litteraturen om de avslöjade MI6-spionerna Burgess, Maclean eller varför inte Bergling som vi hade i Sverige. IB-affären är också ett dokumenterat fall av en liten, men för vissa en väldigt pinsam, konspiration som sprack.

Jag har också tyckt väldigt mycket om Davincikoden och en del andra böcker på liknande tema. Det är fascinerande att kunna utbrista “tänk om…!” och känna sig som om man för en stund genomskådat något stort och hemligt. När det gäller de religiösa källorna så ägnade kyrkofäderna en stor möda under flera hundra år åt att “rena” kristendomen från irrläror. Man hade stora kyrkomöten som finns dokumenterade där man bestämde hur Treenigheten och annat skulle tolkas. Orsakerna var sannolikt politiska, eftersom varianter på kristendomen som arianismen faktiskt hotade resterna av det romerska väldet och därför kejsarnas förmåga att hålla ihop imperiet.
Så man letade på ett högst pragmatiskt sätt upp och rensade ut personer och skrifter som inte passade in.
En hel del historiska skrifter gick förlorade och det är synd, då dessa hade kunnat kasta mer ljus över exempelvis kristendomens tidiga historia.

Men tillbaka till filmen. Det märktes ju snart att den var väldigt vinklad. Min förundran byttes snart i frågor. Frågorna ledde till irritation. Jag tycker inte om när någon drar igång en övertalningskampanj och överöser mig med bilder och påståenden i snabb följd även i de fall där jag i grunden håller med om andemeningen.

Alltså, om man inte har läst så mycket böcker, inte har orkat ta sig till källorna, och letar efter en förklaring på att världen är så förvirrande och stor, då fattar jag att man kan bli charmad av en film som denna.
Men jisses vilket pekoral.
Värre än ett amerikanskt valtal.
Och alla ogrundade påståenden, alla halvsanningar och faktafel!
Men tusentals människor verkar gilla att tro på Zeitgeist. Det finns också tusental, nej miljoner, som bekänner sig benhårt till den ena eller andra gudstron. Eller som tror att just deras ras är överlägsen och utvald och borde spöa skiten ur alla andra.

Det enda jag lärde mig av filmen var hur viktigt det är att man satsar på utbildning åt alla. Visst, inte fan tyckte jag det var så kul att läsa Aristoteles en gång men det gav perspektiv på historien. Man köper inte galna påståenden bara för att de är ett par tusen år gamla och halvdåligt dokumenterade. Man köper inte heller nya fabrikationer så lätt.